Radioantropologi
Jag har under mina år inom den kommersiella radion funderat över vad det är för karaktärer som befolkar våra radiostationer. Det finns nämligen några typer som alltid kommer igen. Vissa avskyr man. Andra har man lärt sig att tycka om. Jag har listat dem här nedan. Kolla om du känner igen dem från den station där du arbetar.

Teoretikern
Denna karaktär har förklaringar till allting. Han hänger på stationen hela dagarna och pratar entonigt om hur saker och ting egentligen ska gå till. Han har läst allting som finns skrivet om radio och kan teknik, program, historik och musik. Han behärskar alla datasystem, program och mixerbord, vet allt om mikrofonkarakteristika, ljudprocesser och det mänskliga örats känslighetsomfång. Dessutom besitter han oftast en hög akademisk utbildning som ytterligare understryker hans överlägsenhet. Han har precis alla de där kunskaperna som varje anställd borde ha. Det enda som Teoretikern helt och hållet saknar är begåvning. Därför är han sällan betrodd med egen arbetsplats utan ses ofta sittande vid andras datorer. Han får sända midnatt till 06:00 utan att gå in och prata en enda gång. I fall av extrem personalbrist tillåts han möjligen voicetracka annandag påsk.

Hamburgerätaren
Tillhör det självlärda släkte som växt fram ur collegeradioverksamhet (jämför närradio i Sverige) och är den där killen med grisnacke, tjocka glasögon och jättelik nyckelknippa. På Hamburgerätarens Internetdagbok finns vartenda hamburgeribesök noggrant dokumenterat. Han för också offentlig logg över sina besök i radiostudios. Ofta lägger han ofantliga summor på inköp av taskiga remixplattor. På stationen ställer sig Hamburgerätaren och brölar i mikrofonerna och lär alla andra hur man ska tala och sitta. Dricker Pepsi, har talfel och förälskar sig ohjälpligt i någon radiotjej. Telefonsamtalen med henne spelar han in med hjälp av en hembyggd telehybrid.

Kändisfjollan
Har dragits till mediabranschen enbart för att få träffa kändisar. Har full koll på vad som är hottast för tillfället. Livrädd att missa minsta premiärjippo. Kastar sig över Hänt Extra för att se om han kom med på någon bild den här veckan också. Skrattar som Birgit Nilsson och talar inte gärna om sin ålder. Slutar aldrig att imponeras av sig själv och sitt jobb. Kan prata hur länge som helst om den signerade affischen han fick av DJ Bobo eller hur naturligt Billy Joel log mot honom under hela radiointervjun. Kändisfjollan jobbar alltid som reporter eller discjockey.

Jeansstrykaren
Färglös typ från den övre medelklassen som ofta bor i radhus, har Golden retriever, smörjer in händerna med Nivea och grillar i folie. Jeansstrykaren är högutbildad och överdrivet välanpassad. Jeansstrykaren har sökt sig till radion i hopp om att den ska tillföra spänning till hans/hennes grå liv. Han/hon jobbar som marknadschef, assistent, traffic eller ekonom. Är mycket noggrann, en inbiten kamrersjäl som får ångest av allting som kan påverka stationens cashflow. Medan radiostjärnorna öppet använder både hasch och kokain i direktsändning, sitter Jeansstrykaren ensam på sitt lilla rum och petar i sig kopiösa mängder Aspirin och lugnande tabletter. På lönekontoret är Jeansstrykarens arbete absolut nödvändigt. Hamnar han/hon däremot i stationsledningen är det dock bara en tidsfråga innan kanalen glider ner i den beige mainstreamfåran och tynar bort i glömska.

Payolahoran
Ibland händer det att skivbolagen mutar nyckelpersoner på radiostationerna att spela viss musik eller tala onormalt väl om en artist som egentligen inte är särskilt duktig (exempelvis Patrik Isaksson i Sverige). Detta är verkligen inte bra. Varken för artisten, stationen eller de lättledda medarbetare som förfaller till detta skändliga pariatillstånd. Payolahoran inser sällan vilket djupt vatten han/hon gett sig ut på och äventyrar hela sin yrkeskarriär bara för att få ett julkort från musikchefen på Sony music.

Copykatten
En person som försöker anpassa sig till reklamradions språk och värderingar så väl att ingen till slut förstår vad han/hon pratar om. Det låter ofta som om personen suttit hemma och skrivit ner långa listor med ord och underliga branschuttryck att häva ur sig under arbetsdagen. Eftersom folk inte vill verka dumma så nickar de flesta instämmande. Vår Copykatt ser då grönt ljus och brer på med ändå fler besynnerliga kvasibegrepp. I det röriga töcken av tompladder som då uppstår slipas redan vaga definitioner på befintliga ord ner ännu mer. Till slut är det ingen som förstår ett smack av vad samtalet handlar om. Men egentligen är det väldigt enkelt. Samtalet handlar om vanlig mänsklig osäkerhet. Hitta på lite ord när du har med en Copycat att göra. Han/hon kommer garanterat att förstå precis vad du menar.

Eventsnubben
Den ende som inte skäms över ett visa sig offentligt i stationsjackan. Tar hjälp av skolungdomar för att dela ut cocosbollar på IKEA. Misslyckas konstant med att beställa T-shirts som går att använda. Det slutar alltid med att man får kasta kartongvis med kycklinggula XXXL-tröjor, stora nog att camouflera en U-båt. Eventsnubben beställer merchandise i enorma mängder som bara ligger inlåst i ett förråd. Ingen annan får något! Hans barn har emellertid allting från nyckelringar och ryggsäckar till biografkort och uppblåsbara hoppborgar med stationens logotyp på.

Militärpolisen
När du träffar honom känns det precis som om du stod där på kaserngården och övade givakt. För honom är radioproduktion inte märkvärdigare än att vråla marschorder i megafon. I hans värld är allt etiketterat och vet sin plats. Inget gör honom så irriterad som andras åsikter. Det finns en enkel lösning på alla problem, tror Militärpolisen. Allting kan övervinnas genom anfall och nedkämpande. Som lapplisa, nattportier, ABAB-vakt eller stins skulle Militärpolisen göra utmärkt ifrån sig. På en radiostation är han emellertid rena rama katastrofen. När han lägger fram sina snäva resonemang vrider sig de flesta normalbegåvade människor i svåra plågor. Hade han haft läshuvud skulle han möjligen kunna bli tekniker. Avsaknaden av både utbildning och självkritik gör dock att Militärpolisen nästan alltid blir stationschef.

"Stjärnsäljaren"
Verkar reko fram till första kick-offen men är egentligen bara en pökare som vill ha trekant. Har ofta blivit inmyglad av någon lättimponerad Jeansstrykare.

Aerobicstjejen
Hon är den kommersiella radions plankton. Det är hon som kör stationens jeep på stan och delar ut klistermärken på kvällar och helger. Hon gör alla tävlingar, sammanställer alla listor, skickar ut priserna till lyssnarna och uppdaterar Internetsidan. Hur faxen funkar, var proppskåpet sitter och hur man diskar rent ute i köket är självklarheter för henne. Höjdpunkten i karriären är när hon blir sidekick i Stjärnans morgonshow. Där får hon spela fnissande blondin trots att hon är den enda på stationen som verkligen har koll på saker och ting. Aerobicstjejen håller ut länge i sin otacksamma tillvaro. En dag kommer hon emellertid att ledsna på att vara hjälpfröken åt en samling fula, självupptagna oduglingar som blivit förälskade i henne. Då är det bara en tidsfråga innan hon blir på smällen med någon rappare och lämnar radiobranschen för gott.

Stjärnan
Detta är alltid en man. Direkt efter morgonshowen köper han mackor till sig själv. Han skulle aldrig fråga om någon annan vill ha. Alla andra förväntas backa upp honom. Han tar dina pennor och din häftapparat. Fiser i studion och är nästan alltid dyslektiker.

Shamanen
Du känner av hans närvaro på långt håll. Han omges av ett underligt kraftfält som hela stationen påverkas av. Kanske gör det dig illa till mods. Eller så blir du glad. Det beror på om du tror på hans trollkraft eller ej. Ingen annan förstår radio så bra som Shamanen. För honom är allting intuition och han tillåter inte att någon trasslar till saker och ting för honom genom att komma dragande med fakta. Hans hybris är outhärdlig och som medarbetare till honom drömmer du ständigt om att peta in medhavda giftormar i hans rockärm eller ansluta sändarens anodpänningsmatning till hans kontorsstol. Men det får du absolut inte göra. Shamanen styr dig vare sig du vill eller inte och därför är det lika bra att du gör som han säger redan från början. Vill Shamanen flytta två låtar från A-rotation till Recurrents ska du låta honom göra det. Vill han hänga alrunor i studiotaket och stridsmåla dig med levrat grisblod under Driving home time ska du låta honom göra det också. Du har helt enkelt inte råd att missa hans goda råd. Utan Shamanen är stationen ett stendött Frankensteins monster. Det är bara Shamanen som kan blåsa liv i radiomonstret och förmå det att slå upp sina gula ögon.

Jag heter Mikael Andersson och kommer ursprungligen från Borås. Drog till USA 1988 och jobbade med allt ifrån städning till college radio. Mellan åren 1997-2001 var jag "Mike In the Morning" på WLKR 107 MHz i New York. Idag jobbar jag som freelance med programming och strategy som huvuduppgifter.

Kontakta Mikael: mikean@programmer.net